Affenpinscherklubben

Utdrag ur: Standard för Affenpinscher

Grupp 2 FCI nr 186

URSPRUNGSLAND/HEMLAND Tyskland

ANVÄNDNINGSOMRÅDE: Sällskapshund

FCI-KLASSIFIKATION : Grupp 2, sektion 1

BAKGRUND/ÄNDAMÅL: Affenpinschern hölls ursprungligen som sällskapshund i ett område i sydtyskland. Rasens anfäder finns avbildade på träsnitt gjorda av konstnären Albert Dürer (1471 - 1528). Rasen registrerades första gången i Tyskland år 1879. Denna vid föregående sekelskifte mycket populära dvärghund utvecklades ur den strävhåriga pinschern. Det aplika uttrycket förstärktes av den sträva hårkransen runt huvudet. Färgerna varierade från enfärgat gulaktigt, rödbrunt eller gråvitt till mörkgrått, gråsvart eller helsvart.

HELHETSINTRYCK: Affenpinschern är strävhårig, liten och kompakt med ett aplikt uttryck.

VIKTIGA MÅTTFÖRHÅLLANDEN: Förhållandet mellan mankhöjd och kroppslängd skall vara sådant att rasen ser så kvadratiskt byggd ut som möjligt.

UPPFÖRANDE/KARAKTÄR: Till sättet är affenpinschern oförskräckt, vaksam, envis och tillgiven, ibland med temperamentsfullt humör. Det är en trevlig familjehund på alla sätt och vis.

Hela standarden: se bilaga 1. 1 bilaga

Kommentar: I avelsarbetet har Affenpinscherklubben valt att inte i detalj granska de olika exteriöra delarna i rasstandarden. Tonvikten läggs på rasens överlevnad och att bredda den genetiska variationen. Naturligtvis så nära den ideala affenpinschern som möjligt.

Nulägesanalys

Källor: SKK Rasdata/Lathunden. Rasenkät utförd av Affenpinscherklubben 2003 baserad på registrerade

hundar 1995 tom 2002. 118 enkäter har inkommit. Svarsfrekvensen var 50 procent.

Snabbanalys av Per-Erik Sundgren: se bilaga 2 1 bilaga

Eftersom affenpinscher är en så fåtalig ras så bör det påpekas att analysen inte är statistiskt säkerställd utan endast ger en fingervisning om vad som kan vara avvikelser från det normala.

Population

Affenpinschern är antalsmässigt en extremt liten ras i hela Europa. Även i USA finns det förhållandevis få affenpinscher.

På grund av att affenpinschern är så fåtalig över hela världen, medför det svårigheter att hitta individer som inte är besläktade. Även om vi letar efter affenpinscher i andra länder i Europa, Canada och Australien så visar det sig ofta att det finns gemensamma anfäder.

I USA är möjligheterna större att hitta mindre besläktade affenpinscher.

Valpstatistik Tyskland och Finland, se bilaga 3 1 bilaga

Tillgänglig och utnyttjad populationsstorlek

Den tillgängliga avelsbasen efter 30 körningar på LatHunden visar på 35 - 50 individer.

(Tillgänglig avelsbas visar hela den tillgängliga möjligheten att genom parning inte minska den genetiska variationen i rasen). Enligt genetikerna behöver en hundras ha minst 100 individer i den tillgängliga avelsbasen för att rasen självständigt ska kunna klara sig utan importer eller annan hjälp utifrån. En tillgänglig avelsbas på 50 och därunder pekar på att en ras är utrotningshotad.

Utnyttjad avelsbas 177. Beroende på kontinuerlig import.

Den utnyttjade avelsbasen är det antal individer som, genom importer och parningar utomlands, visar den avelsbas som faktiskt använts.

Import

Under åren 1995 tom 2003 har 4 hanhundar importerats från Finland, England, Norge och Polen. Under samma tid har 9 tikar importerats från England, Finland och Tyskland.

Av de importerade hanhundarna har 3 använts i avel. En har 32 avkommor och de två andra har 3 respektive 5 avkommor (sammanlagt 40).

Åtta av de importerade tikarna har använts i avel och har sammanlagt lämnat 40 avkommor.

Export

Åren 1995 tom 2003 har svenska uppfödare exporterat 6 affenpinscher till Norge, 1 till Finland och 1 till Holland.

Under 2004 har 1 tik exporterats till Ukraina, 1 tik till Tyskland 1 tik till Norge och 1 tik till Italien. En svensk hanhund har även lånats ut till avel till en amerikansk tik och resultatet blev tre levande valpar födda i USA.

Hanhundsanvändningen

Under åren 1986 tom 2003 har 33 hanhundar med utländskt registreringsnummer lämnat avkomma i Sverige.

Av hanhundar med svenskt registreringsnummer har 49 stycken lämnat avkomma.

Enligt de rekommendationer som finns beträffande antal avkomma till en enskild individ , bör antalet inte överstiga 5 % av en årskull valpar eller 25% under den aktiva avelsperioden.

Det skulle innebära att varje hanhund under de senaste åren inte borde ha lämnat mer än 6 valpar efter sig.

År 1999 2000 2001 2002 2003

Antal valpar 26 19 22 27 30 Totalt 124

Av de 49 svenskregistrerade hanhundarna som har lämnat valpar efter sig har 13 stycken fler än 10 valpar.

Variationen är från 11 till 32 valpar. Några är fortfarande aktiva i avelsarbetet.

Det finns i Sverige uppskattningsvis 175-250 affenpinscher idag. Under åren 1999 t o m 2003 har 22 hanhundar och 34 tikar använts i avelsarbetet. De har fått 52 valpkullar med sammanlagt 124 registrerade valpar.

Under åren 1997 t o m augusti 2003 registrerades 38 valpkullar med en eller fler hanhundar. En jämförelse av stamtavlorna fyra anor bakåt, visar att alla utom fyra hanhundar har gemensamma anfäder i de närmaste fyra leden bakåt.

1 hanhund har inga gemensamma anfäder med 7 av de övriga hanhundskullarna.

1 hanhund har inga gemensamma anfäder med 12 av de övriga hanhundskullarna.

1 hanhund har inga gemensamma anfäder med 19 av de övriga hanhundskullarna.

1 hanhund har inga gemensamma anfäder med 21 av de övriga hanhundskullarna.

Av de hanhundar som finns idag kan, av olika skäl, närmare hälften inte användas i avel.

Avel under åren 1999 tom 2003

Inavelsgrad för åren 1999 tom 2003

Årtal 1999 2000 2001 2002 2003 1999 tom 2003

Inavelsgrad i % 2,71% 4,24% 3,07% 4,36% 2,58% Snitt totalt 3,4%

Antal kullar 8 10 11 11 12 Totalt 52

Antal valpar 26 19 22 27 30 Totalt 124

Genomsnitt valpar/kull 3,25 1,9 2,0 2,45 2,5 Snitt 2,38 valpar

Genomsnittlig inavelsgrad för åren 1999 t o m 2003 är 3,4 %

Av de affenpinscher som har registrerats under åren 1998 t o m 2002 har 12 hanhundar och 21 tikar lämnat registrerade valpar.

Hanhundarnas parningsdebut varierar från 14 till 28 månader. Genomsnittlig ålder för parningsdebuten är 17,5 månader.

Tikarnas parningsdebut sträcker sig från 19 till 44 månader med en genomsnittlig första parning vid 25 månader.

Rasklubbens avelsurval: Båda föräldradjuren ska ha ett 1: a pris på officiell utställning, (krav för valphänvisning). Inga andra urval har tidigare gjorts.

From mitten av år 2004 publicerades i klubbtidningen och på klubbens hemsida även rekommendationer till uppfödarna att om möjligt arbeta enligt nedan:

- Högsta inavelsgrad i varje kull 6,25 % som motsvarar kusinparning.

- Öka antalet obesläktade hundar i avel, framförallt hanhundar.

- Verka för att så många affenpinscher som möjligt används i avel åtminstone en

gång.

- Undvika att upprepa samma kombination.

I övrigt gäller SKK:s grundregler för uppfödare som finns att hämta på SKK:s hemsida eller som, mot en liten avgift, kan beställas från SKK.